Intervju
Eftersom mitt nuvarande jobb har ett bästföredatum som infaller relativt snart har jag börjat söka nya jobb, vilket jag är måttligt road av. I alla fall så blev jag i tisdags kontaktad av ett av företagen jag skickat en ansökan till, och fick berättat för mig att de ville boka in en telefonintervju. Sagt och gjort, så bokades en dylik in till idag kl 15.00. Man kan påstå att jag var nervös, utan att ljuga det minsta.
Vet inte om jag är nöjd med min insats. Inte alls egentligen. Men på sätt och vis känns det som att jag inte kunnat göra så mycket annorlunda om jag fick chansen igen. Antingen håller det, eller så håller det inte. Förhoppningsvis det förstnämnda. Innan påsk ska de lämna besked om de vill träffa mig för en "riktig" intervju eller tacka för intresset.
Jag är nervös.
Vet inte om jag är nöjd med min insats. Inte alls egentligen. Men på sätt och vis känns det som att jag inte kunnat göra så mycket annorlunda om jag fick chansen igen. Antingen håller det, eller så håller det inte. Förhoppningsvis det förstnämnda. Innan påsk ska de lämna besked om de vill träffa mig för en "riktig" intervju eller tacka för intresset.
Jag är nervös.
Kulturinslag
Lyckats få tag på biljetter till U2 i sommar. Som det ser ut just nu följer även L, min bror och hans tjej med. Ska bli kul.
Happy Happy
Happy Happy
Informella samtal
Ibland är jag inte skeptisk alls. Då vet jag vad jag borde göra. Men inte gör.
Söka nytt jobb
Nuvarande jobbet är förlängt till mitten av maj. Mycket skönt, då jag trivs och inte hyser någon större önskan om att vara arbetslös. Dock måste jag sätta lite fart med jobbsökandet om det ska bli något.
I går var jag dock på ett informellt snack/"intervju" på ett av dotterbolagen till företaget jag jobbar på nu. Kändes mycket intressant, och alltid en början, men får se om det kan bli något. Hoppas på det.
Söka nytt jobb
Nuvarande jobbet är förlängt till mitten av maj. Mycket skönt, då jag trivs och inte hyser någon större önskan om att vara arbetslös. Dock måste jag sätta lite fart med jobbsökandet om det ska bli något.
I går var jag dock på ett informellt snack/"intervju" på ett av dotterbolagen till företaget jag jobbar på nu. Kändes mycket intressant, och alltid en början, men får se om det kan bli något. Hoppas på det.
Skepticism
Blir man någonsin "fri" från sin första kärlek?
Jag anser mig vara glad och tillfreds i mitt förhållande jag har nu, och har inga som helst planer på ett uppbrott. Ändå blir jag alltmer skeptisk till ovanstående. Det händer att jag fortfarande tänker på kvinnan och den inte ens mätbara chans till vad som kanske kunde varit. Det gör mig ledsen.
Kanske bara intalar jag mig själv att jag är lycklig i mitt förhållande, trots att jag inte vill annat än somna/vakna bredvid min nuvarande? Jag vet inte.
Jag anser mig vara glad och tillfreds i mitt förhållande jag har nu, och har inga som helst planer på ett uppbrott. Ändå blir jag alltmer skeptisk till ovanstående. Det händer att jag fortfarande tänker på kvinnan och den inte ens mätbara chans till vad som kanske kunde varit. Det gör mig ledsen.
Kanske bara intalar jag mig själv att jag är lycklig i mitt förhållande, trots att jag inte vill annat än somna/vakna bredvid min nuvarande? Jag vet inte.
2008 the essentials
Avslutningen för min egen del på detta år inträffade, i teorin i alla fall, på utländsk mark, då jag tillsammans med flickvännen och några av hennes vänner befann oss i den Schweiziska ambassadörsbostaden på nyårsaftonskvällen. Ganska lugn tillställning och mycket trevlig. Flickvännen lyckades dock halka till på en isfläck och ådrog sig en lättare stukning. . . Champagne intogs i mängder för att kompensera för den i övrigt mycket onyåriga maten, som hade klara thai-inslag.
En "fördel" med att vara en del av en ny kärnfamilj är att man får många julaftnar. Detta år blev det tre stycken. En hos flickvännen, en hos mamma, och slutligen en hos pappa. Visserligen inträffade de båda förstnämnda på korrekt datum, julafton, men ändå en femton mil och några timmar isär. Åt jullunch på Hasselbacken iställlet för hemma. Mycket trevligt med mammas del av familjen, och mycket god mat. Gottebordet lämnade visserligen en del att önska, men det kanske man inte ska klaga på egentligen med tanke på hur mycket julgodis och kakor man vräkt i sig under december.
Sista helgen i november betogs även en resa till London. Första gången jag var i staden över huvud taget. Mycket trevligt. Där med flickvännen. Blev faktiskt inte så mycket shopping, utan var där mycket för atmosfären och sevärdheter. Besökte Madame Tussaud's samt Imperial War Museum, båda vilka kan rekommenderas ett besök. Bodde centralt ochså, dessutom till ett överkomligt pris, även om man i vissa stunder kanske önskade att det var lite längre mellan väggarna. Detta var dock inte enda resan för året då jag även varit på kryssning till Åbo samt Tallinn.
Sommaren spenderades på ön ute i skärgården samt i Köping där flickvännen har sin familj. Mycket härligt, trots att årets semester bara var två veckor lång. Kan inte klaga då jag prickade in de två varmaste veckorna på året. Härligt. Annars bereddes sommaren för jobb, liksom det mesta av resterande tid på året.
Jobb, ja. Ibland känns det som man bara jobbat för att jobba, även om jag faktiskt jobbar med det jag vill. Eller, ja, det kanske inte var det här jag tänkte att jag skulle komma att jobba med när jag pluggade, men tycker det är kul nu måste jag säga. Även möjligheten att flytta inom Bonnierkoncernen när det tidigare jobbet olyckligtvis avslutades kändes som en skön revansch. (Kanske fel ord, men det var ungefär så det kändes).
Ska fortsätta denna post när tillfälle ges
/M
En "fördel" med att vara en del av en ny kärnfamilj är att man får många julaftnar. Detta år blev det tre stycken. En hos flickvännen, en hos mamma, och slutligen en hos pappa. Visserligen inträffade de båda förstnämnda på korrekt datum, julafton, men ändå en femton mil och några timmar isär. Åt jullunch på Hasselbacken iställlet för hemma. Mycket trevligt med mammas del av familjen, och mycket god mat. Gottebordet lämnade visserligen en del att önska, men det kanske man inte ska klaga på egentligen med tanke på hur mycket julgodis och kakor man vräkt i sig under december.
Sista helgen i november betogs även en resa till London. Första gången jag var i staden över huvud taget. Mycket trevligt. Där med flickvännen. Blev faktiskt inte så mycket shopping, utan var där mycket för atmosfären och sevärdheter. Besökte Madame Tussaud's samt Imperial War Museum, båda vilka kan rekommenderas ett besök. Bodde centralt ochså, dessutom till ett överkomligt pris, även om man i vissa stunder kanske önskade att det var lite längre mellan väggarna. Detta var dock inte enda resan för året då jag även varit på kryssning till Åbo samt Tallinn.
Sommaren spenderades på ön ute i skärgården samt i Köping där flickvännen har sin familj. Mycket härligt, trots att årets semester bara var två veckor lång. Kan inte klaga då jag prickade in de två varmaste veckorna på året. Härligt. Annars bereddes sommaren för jobb, liksom det mesta av resterande tid på året.
Jobb, ja. Ibland känns det som man bara jobbat för att jobba, även om jag faktiskt jobbar med det jag vill. Eller, ja, det kanske inte var det här jag tänkte att jag skulle komma att jobba med när jag pluggade, men tycker det är kul nu måste jag säga. Även möjligheten att flytta inom Bonnierkoncernen när det tidigare jobbet olyckligtvis avslutades kändes som en skön revansch. (Kanske fel ord, men det var ungefär så det kändes).
Ska fortsätta denna post när tillfälle ges
/M
. . . och på jobbet går det bra
Jag kan vara lite lätt ior-aktig av mig ibland. Att gå och sucka och stöna över saker, vanligtvis saker jag inte kan göra särskilt mycket åt på egen hand, och så. Jag vet inte varför det är så. Ibland tycker jag själv att jag tar saker som de kommer och inte alls suckar och stönar, men så får man höra att man uppfattas så ändå. Lite surt kanske, men det får väl vara så då.
Just nu är en sak, av väldigt få saker enligt min egen uppfattning då, min skriande brist på jobb efter mars 2009. När jag fick nytt jobb förra sommaren kändes det väldigt tryggt att bara vara tjänstledig från det gamla jobbet även om jag inte hade någon önskan/avsikt att komma tillbaka. Naturligtvis kan man inte vara tjänstledig hur länge som helst så fick äran att säga uppmig då jag bytte jobb igen i vintras. Nu är detta bara ett vikariat vilket tar slut i slutet på mars nästa år. Ergo, jag riskerar att bli arbetslös igen.
Förra gången jag var arbetslös var sanslöst okul. Kan möjligtvis vara trevligt i en eller två dagar innan tristessen och känslan av ständig pengabrist tar över, så ska försöka vara lite tidigare ute att söka jobb den här gången. Har sett att koncernkollegorna i SF Bio behöver en sån som jag, så det kanske kan vara lite intressant.
En annan sak att sucka över är detta ständiga flöde av leverantörsfakturor, men å andra sidan tar jag heller det än en massa in- och utträden i en a-kassa.
/M
Just nu är en sak, av väldigt få saker enligt min egen uppfattning då, min skriande brist på jobb efter mars 2009. När jag fick nytt jobb förra sommaren kändes det väldigt tryggt att bara vara tjänstledig från det gamla jobbet även om jag inte hade någon önskan/avsikt att komma tillbaka. Naturligtvis kan man inte vara tjänstledig hur länge som helst så fick äran att säga uppmig då jag bytte jobb igen i vintras. Nu är detta bara ett vikariat vilket tar slut i slutet på mars nästa år. Ergo, jag riskerar att bli arbetslös igen.
Förra gången jag var arbetslös var sanslöst okul. Kan möjligtvis vara trevligt i en eller två dagar innan tristessen och känslan av ständig pengabrist tar över, så ska försöka vara lite tidigare ute att söka jobb den här gången. Har sett att koncernkollegorna i SF Bio behöver en sån som jag, så det kanske kan vara lite intressant.
En annan sak att sucka över är detta ständiga flöde av leverantörsfakturor, men å andra sidan tar jag heller det än en massa in- och utträden i en a-kassa.
/M
Sent om sider, part deux
Så där. Sitter på jobbet och försöker, för tillfället i alla fall, hålla mig undan arbete. Vet med mi att det kommer komma mer av den delen snare idag och kommande tio dagar. Tertialbokslut har en viss förmåga att generera väldigt mycket arbete för oss ekonomer. Dock är det ganska kul, samtidigt som det är rätt tröttande. Dessutom känns det som om hösten definitivt är här i samband med T2-bokslutet och början på september. Dags att säga hej då till sommaren.
En sommar som har innehållit lite semester, mycket jobb, marginellt med åldersnoja, lite kringflackande (om man kan säga så), samt mycket gos.
Som nämndes i föregående inlägg så spenderades mina två semesterveckor i stockholms skärgård och i min flickväns hemstad. Mycket trevligt om jag får säga mitt. Kunde dock inte ta exakt de veckor jag ville, utan var tvungen att komma in till jobbet i början på augusti för att jobba med dubbla månadsrapporteringar. Lite segt, eftersom jag aldrig jobbat vecka 32. Eller snarare, aldrig jobbat den 4e augusti.
Just i år var det därför lite extra arbetssamt att komma in til jobbet, då jag samtidigt fyllde 30. Mer om det i senare post, antar jag. Inte för att något spännande hände, men ändå. Att fylla 30 var inte närmelsevis så jobbigt som det var att fylla 25.
Annars har sommaren bjudit på nya bekantskaper. L's vänner M och S, P, och B exempelvis. Har väl visserligen kanske träffat M och hennes make S mest, vilket vart mycket trevigt. Bland annat över midsommar. Mycket trevligt.
Även varit ute och rest, bland annat ingmarsö (som vanligt), L's hemstad, Åbo, och snart även Tallinn. Varit kul och trevligt. Hoppas även kunna klämma in London någon gång närmsta året helst närmsta halvåret, men det får bli som det blir.
/M
En sommar som har innehållit lite semester, mycket jobb, marginellt med åldersnoja, lite kringflackande (om man kan säga så), samt mycket gos.
Som nämndes i föregående inlägg så spenderades mina två semesterveckor i stockholms skärgård och i min flickväns hemstad. Mycket trevligt om jag får säga mitt. Kunde dock inte ta exakt de veckor jag ville, utan var tvungen att komma in till jobbet i början på augusti för att jobba med dubbla månadsrapporteringar. Lite segt, eftersom jag aldrig jobbat vecka 32. Eller snarare, aldrig jobbat den 4e augusti.
Just i år var det därför lite extra arbetssamt att komma in til jobbet, då jag samtidigt fyllde 30. Mer om det i senare post, antar jag. Inte för att något spännande hände, men ändå. Att fylla 30 var inte närmelsevis så jobbigt som det var att fylla 25.
Annars har sommaren bjudit på nya bekantskaper. L's vänner M och S, P, och B exempelvis. Har väl visserligen kanske träffat M och hennes make S mest, vilket vart mycket trevigt. Bland annat över midsommar. Mycket trevligt.
Även varit ute och rest, bland annat ingmarsö (som vanligt), L's hemstad, Åbo, och snart även Tallinn. Varit kul och trevligt. Hoppas även kunna klämma in London någon gång närmsta året helst närmsta halvåret, men det får bli som det blir.
/M
Sent om sider
Uppenbarligen är jag inte så himla bra på att blogga. Trodde definitivt att senaste inlägget var mindre än två månader gammalt. Sock verkar det som att det är det, med minst en vecka dessutom. Men det är väl som det är antar jag. Ska försöka bättra mig på den punkten.
En anledning till denna bloggtorka kan vara brist på saker att gnälla på, vilket var en anledning till att bloggen startades. Kanske inte just behovet att gnälla, men ett behov av att skriva av sig, få ut saker man inte riktigt kunde få ut på något annat sätt. Efter första riktiga posten, som för övrigt råkade bli ett mastodontinlägg, kändes det som man fått ur sig saker som legat och gnagt ganska länge. Alldeles för länge. Men det kanske är så det är när man haft känslor för någon som efter ett tag inte besvarar samma känslor.
Nåja.
Sommaren har varit mycket bra. Jag har visserligen jobbat ungefär lika mycket som vanligt, eller åtminstone varit fysiskt närvarande större delen av tiden. Prickade in två veckors semester när det var bra, i slutet av juli. Spenderade tio dagar ute i Stockholms skärgård och fem dagar i min flickväns hemstad, och lyckades pricka in skinande sol och värme. Mycket trevligt var det i alla fall. Träffade flickvännens föräldrar och hon har träffat mina.
Just "min flickvän" känns för övrigt väldigt ovant att kalla någon. Har varit rätt tunnsått på den fronten de senaste 30 åren, så det är kul att ha den möjligheten. Att hon dessutom är söt snäll och på alla andra sätt bra för mig gör det ju bara ännu bättre.
Ska nu bli bättre på att uppdatera detta.
/M
En anledning till denna bloggtorka kan vara brist på saker att gnälla på, vilket var en anledning till att bloggen startades. Kanske inte just behovet att gnälla, men ett behov av att skriva av sig, få ut saker man inte riktigt kunde få ut på något annat sätt. Efter första riktiga posten, som för övrigt råkade bli ett mastodontinlägg, kändes det som man fått ur sig saker som legat och gnagt ganska länge. Alldeles för länge. Men det kanske är så det är när man haft känslor för någon som efter ett tag inte besvarar samma känslor.
Nåja.
Sommaren har varit mycket bra. Jag har visserligen jobbat ungefär lika mycket som vanligt, eller åtminstone varit fysiskt närvarande större delen av tiden. Prickade in två veckors semester när det var bra, i slutet av juli. Spenderade tio dagar ute i Stockholms skärgård och fem dagar i min flickväns hemstad, och lyckades pricka in skinande sol och värme. Mycket trevligt var det i alla fall. Träffade flickvännens föräldrar och hon har träffat mina.
Just "min flickvän" känns för övrigt väldigt ovant att kalla någon. Har varit rätt tunnsått på den fronten de senaste 30 åren, så det är kul att ha den möjligheten. Att hon dessutom är söt snäll och på alla andra sätt bra för mig gör det ju bara ännu bättre.
Ska nu bli bättre på att uppdatera detta.
/M
Allez
Har de senaste veckorna knappt varit hemma alls känns det som. En del disk, som jag inte kommer ihåg när de användes, står kvar i diskhon. Nästan så man börjar misstänka att intelligent liv, förutom mig själv då, snart kommer att utvecklas i lägenheten. Riktigt så farligt är det naturligtvis inte. Vad jag vet. Sant är att det stått där längre än vad det borde, och längre än vad det gör hos en vanlig svensk. Dock så luktar det ju faktiskt inte.
Den stora anledningen till att jag knappt är hemma är L. Har jag inte arbetat eller varit på gymmet är sannolikheten stor att jag spenderat min tid tillsammans med henne. Har svårt att säga något negativt. Enda det skulle vara att hon ibland blir lite för omtänksam, på vägen till mammig. Och förmågan att ta upp allt som kan inträffa. Inte utan att man blir lite rädd.
Eftersom vi på mitt jobb inte är helt fullt ut som alla andra (nej, min arbetsplats är inte - mot förmodan - Samhall), så får vi lön den 20:e varje månad. Detta brukar även innebära något som kallas 20:e-aktivitet - någon form av personalsocial aktivitet som hittas på efter jobbet. Exempelvis har vi varit på krogshowen R.E.A. (skitkul), "vanlig" middag, samt denna gång på Grönan.
När vi faktiskt kommit fram till att det skulle bli av, efter att antal avhopp, så konstituerades samlingen av hela fem personer som skulle engagera sig i femkamp och därtill hörande psykningar. Kort kunde det sammanfattas med att jag, som ende kille i samlingen, vann den väldigt prestigefulla kampen i överlägsen stil. Endast min blygsamhet tvingar mig till att tona ner det.
Det ingick också obligatoriskt besök på syltan Tyrol, där vi tog en dricka mellan tredje och fjärde grenen i kampen. Annat vi hann med var ett åk i bergochdalbanan samt ett i katapulten. Några spel på olika hjul gjordes också, där laget tillsammans vann en ask kexchoklad på närmare två kilo. Efter att ha burit omkring på denna monstruösa ask tänker jag inte längra anse vinnarna av dylika ting lyckliga.
Dagens Bästa:
1860 gram Kexchoklad.
Dagens sämsta:
1860 gram Kexchoklad. Mysteriet med min försvunna hands-free.
Den stora anledningen till att jag knappt är hemma är L. Har jag inte arbetat eller varit på gymmet är sannolikheten stor att jag spenderat min tid tillsammans med henne. Har svårt att säga något negativt. Enda det skulle vara att hon ibland blir lite för omtänksam, på vägen till mammig. Och förmågan att ta upp allt som kan inträffa. Inte utan att man blir lite rädd.
Eftersom vi på mitt jobb inte är helt fullt ut som alla andra (nej, min arbetsplats är inte - mot förmodan - Samhall), så får vi lön den 20:e varje månad. Detta brukar även innebära något som kallas 20:e-aktivitet - någon form av personalsocial aktivitet som hittas på efter jobbet. Exempelvis har vi varit på krogshowen R.E.A. (skitkul), "vanlig" middag, samt denna gång på Grönan.
När vi faktiskt kommit fram till att det skulle bli av, efter att antal avhopp, så konstituerades samlingen av hela fem personer som skulle engagera sig i femkamp och därtill hörande psykningar. Kort kunde det sammanfattas med att jag, som ende kille i samlingen, vann den väldigt prestigefulla kampen i överlägsen stil. Endast min blygsamhet tvingar mig till att tona ner det.
Det ingick också obligatoriskt besök på syltan Tyrol, där vi tog en dricka mellan tredje och fjärde grenen i kampen. Annat vi hann med var ett åk i bergochdalbanan samt ett i katapulten. Några spel på olika hjul gjordes också, där laget tillsammans vann en ask kexchoklad på närmare två kilo. Efter att ha burit omkring på denna monstruösa ask tänker jag inte längra anse vinnarna av dylika ting lyckliga.
Dagens Bästa:
1860 gram Kexchoklad.
Dagens sämsta:
1860 gram Kexchoklad. Mysteriet med min försvunna hands-free.
Wooohoooo!
Sen jag började arbeta inom den koncern jag nu jobbar inom för ungefär tio månader sedan (känns klart kortare, kanske beroende på att jag bytte avdelning mitt i) har det varit idel personalsociala aktiviteter. Idag går jag, för andra gången senaste året, på personalfest. Anledningen till detta är, tyvärr, inte att bolaget har råd med två fester om året (jul- och sommarfest) utan mitt tidigare nämnda byte mellan koncernbolag.
Denna fest går av stapeln på dels Göta Lejon, med mingel och utdelning av pris till "Årets Medarbetare", samt i Söderhallarna, för mat och ytterligare mingel. Tycker det låter som att man har rätt att vara förväntansfull över kvällens aktiviteter när Söderhallarna hyrs upp för en simpel personalfest.
Desutom är det ju krypavstånd hem sen när man är klar. Sådant brukar uppskattas. Inte för att jag räknar med det, men det kan ju vara skönt att ha som back-up in case of emergency.
Det här med "Årets Medarbetare" är för övrigt en kul punkt i mitt tycke. Tio personer nomineras av en jury bestående av chefer. Dessa tio röstas på av alla anställda inom företaget, för att sålla ut fem finalister. Av dessa fem utses då vinnaren av en jury bestående av VD och styrelseordförande. Vinnaren erhåller diplom, 40 000 svenska kronor, samt bragging rights till nästa år. Tror det är svårt att sitta i en sån jury, mycket beroende på att jag skulle vara partisk.
Nåväl, lite spännande är det. Nyfiken på vem vinnaren blir och hur festen löper på.
/M
Denna fest går av stapeln på dels Göta Lejon, med mingel och utdelning av pris till "Årets Medarbetare", samt i Söderhallarna, för mat och ytterligare mingel. Tycker det låter som att man har rätt att vara förväntansfull över kvällens aktiviteter när Söderhallarna hyrs upp för en simpel personalfest.
Desutom är det ju krypavstånd hem sen när man är klar. Sådant brukar uppskattas. Inte för att jag räknar med det, men det kan ju vara skönt att ha som back-up in case of emergency.
Det här med "Årets Medarbetare" är för övrigt en kul punkt i mitt tycke. Tio personer nomineras av en jury bestående av chefer. Dessa tio röstas på av alla anställda inom företaget, för att sålla ut fem finalister. Av dessa fem utses då vinnaren av en jury bestående av VD och styrelseordförande. Vinnaren erhåller diplom, 40 000 svenska kronor, samt bragging rights till nästa år. Tror det är svårt att sitta i en sån jury, mycket beroende på att jag skulle vara partisk.
Nåväl, lite spännande är det. Nyfiken på vem vinnaren blir och hur festen löper på.
/M
Jobbe?
Jag gillar att jobba.
Eller rättare sagt: Jag gillar att vara på mitt jobb.
Det är inte alltid man får så mycket uträttat. Ibland jobbar man ju faktiskt inte så mycket, utan "nöjer" sig med att bara vara anställd. Som idag.
Sedan slutet av april har det varit fult upp hela tiden. Förberedelser inför tertialbokslut, avklarande av själva bokslutet, momsredovisning x2, reklamskattedeklaration x2, extra snabb Tidsamredovisning (intäkter från lösnummerförsäljning), avdelningsmöte med bolagets VD. Helt enkelt en himla massa upgifter inklämnda på en väldigt kort tid. Och ovanpå detta ska man försöka hitta tid till att träffa vänner och inte minst ha tid för sig själv.
Detta gör att man blir mer eller mindre mentalt slutkörd efter ett tag. Ergo, idag och igår ha jag tagit det lilla lugna. Inte mycket jobb utfört alltså. Har påbörjat nästa månads reklamskattedeklaration, så det kan gå lite snabbare när man behöver göra den skarpt om en sisådär fyra veckor, och jagat på några controllers så vi kan få våra nya tidningar registrerade hos Reklamskattemyndigheten. Men det är i princip allt. JAg behöver såna dagar också.
Tror jag genomgående har betett mig så oavsett vad för typ av jobb (eller skoluppgift) det har gällt. Det går att sätta en himla fart när man jobbar, men så behöver jag mina raster när jag i princip bara analyserar navelluddsfärg (Varför är navelludd alltid blått, oberoende färg på klädesplagg?) och dricker kaffe. Detta beteende leder oftast till att folk undrar hur jag får jobb gjort över huvud taget. Och det är ibland en synnerligen motiverad fråga. Jag ställer mig den ibland själv.
Nåväl. Åter till min arbetsplats. Tycker att jag har trevliga kollegor. Sånt brukar hjälpa. Hade nog däckat för länge sen om det inte var så. Kom fram till att jag inte haft semester sen 4 maj förra året. Inte har jag någon annan frånvaro heller. Alltså har jag varit på jobbet varje arbetsdag i över ett år. Nog för att jag har det trevligt på jobbet, men det tär på krafterna att inte vara ledig.
Ska försöka ta lite sammanhängande ledighet i sommar dock. Ska se om jag gör något särskilt, men antagligen så åker jag ut i skärgården som vanligt.
Nä, nu måste jag se ut som att jag jobbar igen.
/M
Eller rättare sagt: Jag gillar att vara på mitt jobb.
Det är inte alltid man får så mycket uträttat. Ibland jobbar man ju faktiskt inte så mycket, utan "nöjer" sig med att bara vara anställd. Som idag.
Sedan slutet av april har det varit fult upp hela tiden. Förberedelser inför tertialbokslut, avklarande av själva bokslutet, momsredovisning x2, reklamskattedeklaration x2, extra snabb Tidsamredovisning (intäkter från lösnummerförsäljning), avdelningsmöte med bolagets VD. Helt enkelt en himla massa upgifter inklämnda på en väldigt kort tid. Och ovanpå detta ska man försöka hitta tid till att träffa vänner och inte minst ha tid för sig själv.
Detta gör att man blir mer eller mindre mentalt slutkörd efter ett tag. Ergo, idag och igår ha jag tagit det lilla lugna. Inte mycket jobb utfört alltså. Har påbörjat nästa månads reklamskattedeklaration, så det kan gå lite snabbare när man behöver göra den skarpt om en sisådär fyra veckor, och jagat på några controllers så vi kan få våra nya tidningar registrerade hos Reklamskattemyndigheten. Men det är i princip allt. JAg behöver såna dagar också.
Tror jag genomgående har betett mig så oavsett vad för typ av jobb (eller skoluppgift) det har gällt. Det går att sätta en himla fart när man jobbar, men så behöver jag mina raster när jag i princip bara analyserar navelluddsfärg (Varför är navelludd alltid blått, oberoende färg på klädesplagg?) och dricker kaffe. Detta beteende leder oftast till att folk undrar hur jag får jobb gjort över huvud taget. Och det är ibland en synnerligen motiverad fråga. Jag ställer mig den ibland själv.
Nåväl. Åter till min arbetsplats. Tycker att jag har trevliga kollegor. Sånt brukar hjälpa. Hade nog däckat för länge sen om det inte var så. Kom fram till att jag inte haft semester sen 4 maj förra året. Inte har jag någon annan frånvaro heller. Alltså har jag varit på jobbet varje arbetsdag i över ett år. Nog för att jag har det trevligt på jobbet, men det tär på krafterna att inte vara ledig.
Ska försöka ta lite sammanhängande ledighet i sommar dock. Ska se om jag gör något särskilt, men antagligen så åker jag ut i skärgården som vanligt.
Nä, nu måste jag se ut som att jag jobbar igen.
/M
Egentid
Känns inte alls som det var så länge sen jag skrev här, men tydligen så var det över en månad sen. . . Vet inte riktigt vad man kan skylla på. Att man haft fullt upp på jobbet, eller att man faktiskt hittar på saker på sin fritid, eller att man träffat en person man tycker om. . .
Jag har (nästan) alltid varit van vid att ha mycket tid för mig själv. Att då ha någon annan som påkallar uppmärksamhet och tar tid i anspråk kan upplevas som rätt tröttande i längden. Nu låter det jättefel, och ska inte tolkas som att jag har något emot att träffa den här personen. Det jag menar är att det tar ett tag att vänja sig vid det. I synnerhet när jag är van vid att bara ha mig själv att tänka på.
Satt man hemma för sig själv så kunde jag ibland tycka att jag missade något då "alla andra" säkerligen ade roligare saker för sig än att sitta hemma. Nu, när det känns som jag knappt varit hemma alls på en månad, så märker jag hur viktig egentid är. Hur mycket jag än vill dela min tid med någon så måste jag även ta min tid där jag är helt själv och inte behöver kompromissa med vad jag vill göra.
Man ska dock inte ta det på något annat sätt än att jag gillar att träffa L och att vara med henne. Hon är varm, omtänksam, lätt att prata med, går att skratta med, gosig att krama. Me like =)
/M
Jag har (nästan) alltid varit van vid att ha mycket tid för mig själv. Att då ha någon annan som påkallar uppmärksamhet och tar tid i anspråk kan upplevas som rätt tröttande i längden. Nu låter det jättefel, och ska inte tolkas som att jag har något emot att träffa den här personen. Det jag menar är att det tar ett tag att vänja sig vid det. I synnerhet när jag är van vid att bara ha mig själv att tänka på.
Satt man hemma för sig själv så kunde jag ibland tycka att jag missade något då "alla andra" säkerligen ade roligare saker för sig än att sitta hemma. Nu, när det känns som jag knappt varit hemma alls på en månad, så märker jag hur viktig egentid är. Hur mycket jag än vill dela min tid med någon så måste jag även ta min tid där jag är helt själv och inte behöver kompromissa med vad jag vill göra.
Man ska dock inte ta det på något annat sätt än att jag gillar att träffa L och att vara med henne. Hon är varm, omtänksam, lätt att prata med, går att skratta med, gosig att krama. Me like =)
/M
Åldersnoja
Jag blir snart gammal. Snart och snart förresten, det är lite drygt tre månader kvar. Dock är det inte för tidigt för att börja ha åldersnoja, som om det hjälper mot något. Det känns som om jag skulle ha velat hinna med så mycket mer innan man fyller 30. Tills man börjar tänka efter vad man har gjort hittills.
Har ändå ett, i mitt tycke, hyfsat och välbetalt jobb (bara väntar på att bli påkommen med att inte kunnna något), trevlig central lägenhet (ja, kunde vara något större, men ändå), trevliga vänner (lite dålig på att behålla dem dock), en person jag bryr mig lite extra om, blivit relativt välberest, och är ofattig.
Tänker jag efter lite kändes det sannolikt värre att fylla 25. Då hade jag precis pluggat klart, jobbade kvar på extrajobbet med uppgifter som inte var i närheten av vad jag var utbildad för, och bodde hemma. Jag kände mig inte alls så vuxen som min ålder sa att jag borde känna mig som.
Det är väl något med att man alltid tycker att man borde kunna ha bättre jobb, eller mer pengar, eller fler/bättre saker i stället för att koncentrera sig på vad man faktiskt har. I slutändan så är det inte så mycket som spelar någon roll ändå.
/M
Tur att man ibland har förmågan att låta vuxnare än man känner sig.
M, part deux
Jag vet inte vad jag ska tänka egentligen. Senaste två tre veckorna har jag knappt tänkt på M alls, eller så har jag tänkt på henne utan att det frambringat några känslor över huvud taget. Detta har jag faktiskt varit rätt glad över. Känslan att äntligen kunna släppa det är skön.
Men så kommer det tillbaka ibland. Då kan jag bara inte hjälpa det. Mår inte särskilt bra i samband med att känslorna kommer tillbaka. Ogillar det starkt. I synnerhet som jag har vettigare personer att tänka på.
Men så kommer det tillbaka ibland. Då kan jag bara inte hjälpa det. Mår inte särskilt bra i samband med att känslorna kommer tillbaka. Ogillar det starkt. I synnerhet som jag har vettigare personer att tänka på.
Bra val
Man är inte alltid i sitt esse när rusdrycker är med i bilden. Eller så är det just det man är. Har inte klarat av att göra en riktig bedömning av det där än. Att komma hem klockan åtta en lördagmorgon utan att ha sovit en blund senaste dygnet kanske inte är det bästa. Och man ska föreställa någon som snart fyller 30.
Hur som helst. Fredagen, efter jobbet, spenderades först en tid på gymmet. Trevligt och skönt att få något gjort där, så man inte känner sig lika slapp som man är. Därefter iväg för att träffa vännerna K, J och deras kollegor, där det stora samtalsämnet för kvällen var att barnet till ytterligare en kollega inte var tillsammans med hennes (numer före detta) sambo utan med en av cheferna på företaget. Aningen märklig stämning.
Då fler och fler lämnade sällskapet återstod då bara jag själv K, J, en kompis till K och en kollega till J. Så vi åker hem till kollegan för efterfest. Helt oskyldigt faktiskt. Att Singstar och dansmatta till Playstation kunde vara så kul visste jag faktiskt inte. Dock undrade man ibland om kollegan ville bli vräkt när singstar plockades fram. Inte mycket till sångröster i sällskapet. . .
Kollegan somnar dock (relativt sett då) ganska snart, medan vi andra fortsätter spela Playstation i vardagsrummet. Alla är förundrade över hur ljust det blivit och diskuterar livligt om var vi är och hur man enklast tar sig hem. Då jag senaste veckorna spenderat en del tid i området vet jag vart vi är och hur man enklast tar sig hem, om man nu inte ska ta taxi då.
Vi lämnar huset och tar oss hemåt, och lyckas skrämma iväg en äldre dam i processen. Fyra gravt onyktra personer kan inte vara det bästa att träffa på en lördag morgon. I alla fall kommer alla hem tryggt och säkert. Dock var ju aktiviteter på lördagen helt otänkbart, så denna spenderades i soffan titandes på film. Helt obakis, eller så hade bara tröttheten tagit överhand.
Söndagen var endast marginellt bättre. Hann dock med att träna och att tvätta. Alltid något. Hade dock försökt planera in lite andra aktiviteter som städning, disk och fix av dator som inte riktigt blev av som de skulle. Får ta det en annan gång. Ska försöka ta tid till att vila upp mig. . . .
Dagens sämsta
När man kommer till jobbet som vanligt på morgonen, och på andra gången på mindre än två veckor inte kan logga in undrar man om det är någon pik att man kanske borde sluta egentligen. Idag så var mitt konto deletat av datachefen. Anledning? Ingen aning. Förra gången så var det schemalagd borttagning då de ställt in att min tjänst skulle upphöra 31 mars. Det gör den visserligen, men först nästa år. Lite surt är det faktiskt när det händer, även om man försöker ha överseende. . .
Dagens bästa
Den kommande vinsten över AIK
